Statistisk usynlig

Etter at jeg begynte å krysse av på at jeg er mann, slipper jeg heldigvis å føle at jeg lyver på akkurat det. Transfolk med andre kjønnsidentiteter enn mann eller kvinne har ikke den fordelen. Spørsmålet om kjønn er ofte ett av de første i en hver spørreundersøkelse, og ofte det som hindrer transfolk i å svare.

Det er et enormt gap mellom hvordan folk identifiserer seg selv og hvilken kategori man registreres i av offentlige instanser. Ta sysselsetting for eksempel: Valgalternativene inkluderer da gjerne både langtidssykemeldt, selvstendig næringsdrivende og arbeidsledig. Dersom statistikken skal være valid bør det være mulig å velge i alle fall to av alternativene. Skatteetaten anser meg først og fremst som næringsdrivende, mens NAV ser meg vekselsvis som langtidssykemeldt og arbeidsledig. Selv er jeg først og fremst forfatter med dårlige forutsetninger for å bli noe annet.

Dyrt å være fattig

De tre siste ukene har jeg ikke hatt kjøleskap. Først fikk jeg solgt monsteret jeg hadde i Tromsø omtrent ei uke før jeg faktisk flytta. Da jeg ankom Oslo var planen å skaffe seg et billig, brukt kjøleskap, men siden det måtte passe størrelsesmessig på kjøkkenet her, fant jeg ikke noe før i dag. I stedet har jeg hatt pålegg og middag hengende ut fra vinduet. Uterommet har fungert vekselsvis som kjøleskap og fryser i denne perioden, og slett ikke variert temperaturen etter mine ønsker. Hvis jeg hadde hatt penger, kunne jeg dratt til nærmeste butikk som selger kjøleskap og rett og slett kjøpt meg ett som passa.

En ekte lidelse

Immanuel skriver om bitterheten og paranoiaen mange transseksuelle har. Han har så rett, så rett. Riktignok er det på overflata mindre ekstremt i Norge; sånne holdninger blir aldri uttrykt direkte, bare indirekte. Et lite sitat:

Jag vet hur det är att mötas av sånt när en tar de första stapplande knapptryckningarna på vad som då var yahoo eller altavista med naiva sökord som “könsbyte” och “transsexualitet”. Många av de sidorna jag hittade då finns inte kvar. Diskussionen om hur en bäst fejkar menstruation inför en pojkvän är borta. Inte heller den texten som förklarade att Pride är bögarnas komplott mot de transsexuella går att hitta. Tackolov.

Men det var då jag lärde mig bitterheten. Att vara transsexuell ska vara en plåga. Du måste lida, och du måste kunna bevisa att du lider. Att lida är ett skydd mot omvärlden och en nyckel till vården. Det är också ett sätt att täppa till truten på meningsmotståndare. För den som är sjukast, den som lider mest, har vunnit. Trasat sönder sitt liv, men gjort det på det mest genuint transsexuella sättet som går.